Eseniana: Fahasamihafan'ny versiona
Contenu supprimé Contenu ajouté
Nanitatra: fiforonan-teny |
Toerana nonenan'ny Eseniana |
||
Andalana faha-3:
Araka an'i Flavio Josefa dia iray amin'ireo antoko telo lehibe teo amin'ny fiarahamonina jiosy tao Palestina ny Eseniana (ny roa hafa dia ny [[Fariseo]] sy ny [[Sadoseo]]). Fikambanan'olona miaina anaty fahantrana an-tsitrapo ny Eseniana sady manatanteraka filomana an-drano isan'andro sady mifady ny fahafinaretana eto amin'izao tontolo izao.
Nalaza ny Eseniana tamin'izao
Niparitaka ny Eseniana taorian'ny fandrodanan'i Tito ny
Manandrantra avo ny fitiavana an'Andriamanitra sy ny fitiavana ny hatsaram-panahy ary ny fitiava-namana ny fampianaran'ny Eseniana. Miombom-panana
== Ny anarana hoe ''Eseniana'' ==
Andalana faha-15:
Araka ny fiheveran'i Filo avy Aleksandria'','' ny teny hoe ''Essaioi,'' na dia tsy teny grika tantaraka aza, dia azo ampifanakekezina amin'ny hevitry ny teny hoe "fahamasinana". Araka ny hevitr'i André Dupont-Sommier dia nampiasa ny fifanahafan'endriky ny teny grika hoe ''Essaioi'' sy ny hoe ''Osioi'' "Masina" na "Madio" i Filo avy any Aleksandria. Araka ny hevitr'ity mpanoratra ity dia ao amin'io teny io ny fototeny hoe ''ess''- izay anoratana teny semitika. Nihevitra izy fa azo tarafina amin'io ny teny hebreo hoe '''ésah'' izay midika hoe "torohevitra" na "antoko" ka afaka nanatsoa-kevitra fa ny Eseniana ao amin'ny soratra hita tao Komràno dia tys iza fa ireo Olon'ny Torohevitr'Andriamanitra na Olon'ny Antokon'Andriamanitra<ref><small>André Dupont-Sommer, ''Qumrân le secret des manuscrits de la mer Morte, Paris, BNF, 2010'', <abbr>p.</abbr> 31.</small></ref>.
== Ny toerana nonenan'ny Eseniana ==
Araka an'i Flavio Josefa dia tsy tamin'ny tanàna iray no nanorim-ponenana ny Eseniana fa nonina tamin'ny tanàna rehetra <ref><small>Flavius Josèphe, ''Guerre des Juifs'', [http://remacle.org/bloodwolf/historiens/Flajose/guerre2.htm#VIII Livre 2, chap. VIII], 2-13 ([http://archive.wikiwix.com/cache/?url=http%3A%2F%2Fremacle.org%2Fbloodwolf%2Fhistoriens%2FFlajose%2Fguerre2.htm%23VIII vakio eto]).</small></ref> <ref name=":1"><small>Norman Golb, ''Qui a écrit les manuscrits de la Mer morte ? : Enquête sur les rouleaux du désert de Juda et sur leur interprétation contemporaine'', Paris, Plon, 1998 (<nowiki>ISBN 9782259183888</nowiki>), <abbr>p.</abbr> 3</small></ref>. I Filo avy any Aleksandria kosa dia milaza fa niisa any ho any amin'ny 4 000 ny Eseniana nonina tao Siria palestiniana 2 sy tamin'ny tanàn-dehibe maro tao Jodea sy tamin'ny vohitra maro hafa<ref><small>Philon d'Alexandrie, ''Apologie pro Judæis'' ao amin’i Eusèbe de Césarée, ''Preparatio evangelica'', [http://remacle.org/bloodwolf/historiens/eusebe/preparation8.htm#XI Boky faha-8, toko faha-11] [[http://archive.wikiwix.com/cache/?url=http%3A%2F%2Fremacle.org%2Fbloodwolf%2Fhistoriens%2Feusebe%2Fpreparation8.htm%23XI tahiry]].</small></ref>. Nikambana tamin'ny fikambanana maro miray hina tanteraka sy tsy mifandray amin'ny any ivelany ny Eseniana tao amin'ny tanan-dehibe jiosy tao Palestina<ref name=":1" />. Tao amin'ny morontsiraka andrefan'ny Ranomasina Maty somary lavitra ny sisin-dranomasina, tao amin'ny tanànan'i Engaddi, ny Eseniana resahin'i Plinio Zokiolona <ref><small>Pline l'Ancien, ''Histoire naturelle'', [http://remacle.org/bloodwolf/erudits/plineancien/livre5.htm Livre 5] [[http://archive.wikiwix.com/cache/?url=http%3A%2F%2Fremacle.org%2Fbloodwolf%2Ferudits%2Fplineancien%2Flivre5.htm tahiry]], <abbr>XV</abbr>.</small></ref> <ref><small>Norman Golb, ''Qui a écrit les manuscrits de la Mer morte ? : Enquête sur les rouleaux du désert de Juda et sur leur interprétation contemporaine'', Paris, Plon, 1998 (<nowiki>ISBN 9782259183888</nowiki>), <abbr>p.</abbr> 15.</small></ref>.
Miresaka ny amin'ny "vavahadin'ny Eseniana" i Flavio Josefa raha nilazalaza ny amin'ny faritra alehan'ny rindri-mandan'i Jerosalema tranainy indrindra<ref><small>Flavius Josèphe (v. 75). ''Guerre des Juifs'', 5, 145.</small></ref> izay lazainy fa teo amin'ny tendrombohitra Ziona (na Siôna), izay nenti-nanondroana ny havoan'i Ophel izay hita ao atsimon'ny tendrombohitry ny Tempoly tamin'izany fotoana izany<ref><small>Simon Claude Mimouni, ''[https://books.google.fr/books?id=iPiR0YOnWFkC&lpg=PA459&dq=%22Journal%20of%20Sacred%20Literature%22%20Wright&hl=fr&pg=PA534#v=snippet&q=Sion&f=false Dormition et Assomption de Marie : histoire des traditions anciennes]'' [[http://archive.wikiwix.com/cache/?url=https%3A%2F%2Fbooks.google.fr%2Fbooks%3Fid%3DiPiR0YOnWFkC%26lpg%3DPA459%26dq%3D%2522Journal%2520of%2520Sacred%2520Literature%2522%2520Wright%26hl%3Dfr%26pg%3DPA534%23v%3Dsnippet%26q%3DSion%26f%3Dfalse tahiry]], <abbr>p.</abbr> 534.</small></ref>. Mety nisy fikambanana eseniana angamba teo amin'io vakin-tanàna io.
== Jereo koa: ==
|